Historia

Världens äldsta vinflaska finns bevarad på Historisches Museum der Pfalz i Speyer. De vindruvor som vi idag använder för att tillverka vin har utvecklats under mycket lång tid. De vilda vinstockar som smakade bäst och verkade bäst lämpade för vinframställning odlades och utvecklades till den art vi idag kallar vitis vinifera. Det finns bevis för att vinodling har funnits i tusentals år före Kristus, särskilt i det välutvecklade Mellanöstern som idag är Egypten, Iran och Israel.  Druvor odlades också i Grekland och Italien före vår tidräkning. I Anatolien dyrkades vinguden Dionysos och Bacchus var romarnas motsvarighet.

Som en följd av romarnas erövringar norr om Alperna för ungefär 2000 år sedan kom vinodlingen till de germanska områdena under 700-talet. Karl den store reglerade vinodlingen och vinhandeln. Klostren var center för vinkulturen och vinet var folkets dryck. Det finns dokumentation på att vinodling funnits i nästan hela Tyskland under medeltiden. På grund av klimatförändringar och utvecklingen av bryggningstekniker ökade sedermera ölbryggningen i landet och vinet började importeras från andra länder, vilket ledde till att vinodlingarna minskade i antal efter 1400-talet.

Många vingårdar hade planteringar av olika druvsorter sida vid sida till så sent som in på 1800-talet. I slutet av seklet stod vinodlingarna praktiskt taget still och vinlusen härjade i landet. Som en följd av detta utrotades många inhemska druvsorter. Vinodlingen återupptogs vid sekelskiftet med hjälp av ympning med nya, vinlusresistenta vinstockar som importerats från USA, en procedur som senare blev obligatorisk.