Ny ursprungspyramid för kvalitets- och Prädikatviner

Herkunftspyramiden DWI

I framtiden kommer kvaliteten på ett tyskt vin att bestämmas av dess ursprung.

  • 50

    De druvor som skördas för hand i de platta vingårdarna för vinerna Grosse Gewächse får inte överstiga en avkastning på 50 hektoliter per hektar.

  • 11

    Viner i kvalitetskategorin Erstes Gewächs ska ha en naturlig alkoholhalt på minst 11 volymprocent.

Ny ursprungspyramid för kvalitets- och premiumviner

Från och med 2021 har lagstiftaren skapat en mer differentierad ursprungspyramid för kvalitets- och specialviner eller viner med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) . Den har en struktur med fyra nivåer och följer principen "ju närmare ursprunget, desto högre kvalitet". Toppen av denna pyramid utgörs av vineyard wines, som i sin tur kan delas in i tre nivåer: Högst upp finns Grosse Gewächse med de strängaste kvalitetskraven, följt av Ersten Gewächse och vinerna från enstaka vingårdar under dem.

Viner med beteckningen Großäes Gewächs kommer i framtiden att stå högst upp på listan över viner från enskilda vingårdar. De kommer endast att omfatta vita och röda viner som framställts av en enda druvsort som matchar områdets profil. De handplockade druvorna får inte ge mer än 50 hektoliter per hektar i plana vingårdar och 10 hektoliter mer i branta vingårdar. Den must som används för framställningen ska ha en naturlig minsta alkoholhalt på minst elva volymprocent och komma från en enda vingård eller mindre geografisk enhet. Vinet måste lagras torrt och måste sensoriskt bedömas av en provsmakningskommission. Skördeåret måste alltid anges. Vita viner av denna högsta kvalitetsnivå får saluföras först från och med den 1 september året därpå; för röda viner förlängs tidsfristen med ytterligare nio månader, dvs. till och med den 1 juni det andra året efter skörden.

Benämningen First Growth gäller också endast vita och röda viner som framställts av en enda druvsort som passar områdets profil. Druvorna måste skördas selektivt och får inte överstiga en avkastning på 60 hektoliter per hektar i plana vingårdar eller 70 hektoliter per hektar i branta vingårdar. Den must som används för produktionen ska ha en naturlig minimal alkoholhalt på minst 11 volymprocent och komma från en enda vingård eller en mindre geografisk enhet. Det uteslutande torra vinet får säljas först från och med den 1 mars påföljande år och måste vara försett med en årgångsangivelse. De regionala skyddsorganisationerna eller branschorganisationerna får föreskriva ett separat sensoriskt test för den första årgången.

För First och Grand Cru  bestämmer de regionala skyddsorganisationerna eller branschorganisationerna vilka druvsorter som passar den regionala profilen och andra speciella sensoriska egenskaper. De kan också definiera ytterligare krav för användningen av beteckningarna, till exempel specifika maximala avkastningar per hektar eller minsta mustvikter. Det är inte möjligt att ange ytterligare predikater för förstaviner och bulkviner.

Föreningar som redan använder beteckningarna "första eller stora vin" får fortsätta att använda dem om de uppfyller vissa minimikrav i vinförordningen, till exempel när det gäller druvsorter, avkastning och skördebestämmelser eller smak.

För alla andra viner och mousserande viner med uppgift om en enda vingård eller en vingård på en fastighet gäller att de får framställas av en eller flera angivna druvsorter och att druvorna ska vara av minst Kabinett-kvalitet. Även dessa viner får säljas tidigast den 1 mars påföljande år. Det är fortfarande möjligt att använda prislistbeteckningar.

Lokala viner och regionala viner

Lokala viner

Viner och mousserande viner som bär namnet på en kommun eller ett distrikt som en geografisk ursprungsbeteckning, så kallade lokala viner, ligger under platsvinerna i hierarkin. När det gäller smak återspeglar de de speciella egenskaperna hos de lokala vingårdarna.
Druvmusten för dessa viner måste vara av minst Kabinett-kvalitet och de får inte saluföras före den 15 december skördeåret. Prädikatmärkning är fortfarande tillåten.

Region

 

Kategorin regionviner och mousserande viner har också nyligen införts i den tyska vinlagstiftningen. Den används för att beteckna viner eller mousserande viner vars druvor kommer från ett vinodlingsområde eller en stor vingård som sträcker sig över flera kommuner eller orter. Dessa viner märks genom att placera termen „region“ omedelbart före namnet på respektive område eller tidigare vingård. Ett kommun- eller distriktsnamn får endast  anges om minst 85 procent av vinet kommer från den namngivna platsen. Predikatsnivåerna kan fortfarande användas.

Produktionsområde / skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

Den lägsta nivån i kvalitetsvinpyramiden är för viner vars druvor kommer från en specifik odlingsregion men som inte i övrigt har en snävare geografisk beteckning. Kvalitetskraven för dessa viner har inte ändrats till följd av den nya vinlagstiftningen.
Enligt den nya vinlagen gäller termen „kvalitetsvin“ eller "prädikatvin" nu också för alla kvalitets- och prädikatviner i samband med namngivningen av en odlingsregion med beteckningen „vin med skyddad ursprungsbeteckning“. För Prädikat-viner måste även Prädikat-nivån anges.

&övergångsperioder

Lagstiftaren har infört en övergångsperiod för SUB-viner. De får fortfarande märkas fram till och med skördeåret 2025 i enlighet med tidigare gällande bestämmelser och saluföras till dess att lagren har förbrukats. Första och stora burkar får fortfarande märkas och släppas ut på marknaden till och med skördeåret 2023 i enlighet med gällande bestämmelser.

När får viner av högsta kvalitetsnivå (Großes Gewächs) saluföras?

Vita viner av denna högsta kvalitetsnivå får saluföras först från och med den 1 september året därpå; för röda viner förlängs tidsfristen med ytterligare nio månader, dvs. till och med den 1 juni det andra året efter skörden. Skördeåret måste alltid anges

Sorter

Fler receptidéer

med kantarell och löklök, serveras med potatis och grillad ostragu i grillad tomat Köttbit av Hunsrückkalv

med kantarell och löklök, serveras med potatis och grillad ostragu i grillad tomat

  • 4 x 300 Gramm Kotelettes
  • 250 Gramm Pfifferlinge
  • 4 große Kartoffeln
  • 2 große Grilltomaten
  • 180 Gramm Flammkäse
  • 50 Gramm Knollensellerie
  • 200 ml Spätburgunder
  • 200 ml Sahne
  • 50 Gramm Butterschmalz
  • 2 EL Butter
  • 1 EL Rapsöl
  • 6 Stück Lauchzwiebeln
  • 1 kleine Knoblauchzehe
  • je 1 Zweig Thymian & Rosmarin
  • je 1 TL Majoran & Oregano
  • nach Belieben Salz & Pfeffer

Skala potatis, selleri och vitlöksklyfta, krossa vitlöken och skär potatis och selleri i små tärningar. Hetta upp rapsoljan i en stekpanna, tillsätt potatis- och selleritärningarna, fräs kort och häll på ⅔ av grädden. Krydda med salt, peppar och krossad vitlök och låt sjuda i ca 6 minuter. Tillsätt oregano, mejram,
lite timjan och

tillsätt lite timjan och den tärnade flambéosten och ta ut ur ugnen omedelbart.

 

Krydda kalvkotletterna med peppar, stek i pannan i varmt klarat smör i cirka 3 till 4 minuter på båda sidor och tillaga sedan i ugnen på 160 grader i 8 till 9 minuter. Låt sedan köttet vila en kort stund.

<

 

Halva de grillade tomaterna, ta bort skalet, lägg dem på en bakplåt och fyll med potatis- och flambéragout. Ställ in bakplåten i ugnen med kotletterna i ca 6-7 minuter. Tillsätt 1 msk smör och rosmarinkvisten till stekblandningen, deglacera med Pinot Noir, reducera lite och förfina med resten av grädden. Smaka av med salt och peppar

.

 

Rensa kantarellerna och vårlöken. Tvätta salladslöken väl, skär den i 5 cm långa bitar, blanchera kort i saltat vatten och skölj i isvatten. Hetta upp 1 msk smör i en stekpanna, tillsätt kantarellerna och fräs i 2-3 minuter. Tillsätt salladslöken och resten av timjan och krydda med salt och peppar.

<p

  • Riesling (trocken)

med vildandsbröst, karljohansvamp och glaserade kastanjer Örtsallad

med vildandsbröst, karljohansvamp och glaserade kastanjer

  • 150 Gramm Wildkräuter
  • 4 EL Olivenöl
  • 2 EL Balsamessig
  • 8 Stück Wildentenbrüste (a 100g)
  • 2 EL Sonnenblumenöl
  • 4 EL Honig
  • 1 EL Thymian
  • 200 Gramm Steinpilze
  • 20 gekochte Maronen
  • 100 ml Apfelsaft
  • 2 El Zucker
  • nach Belieben Salz & Pfeffer

Rengör, tvätta och torka de vilda örterna. Marinera med olivolja och balsamvinäger och krydda med salt och peppar.

 

Förvärm ugnen till 220°C över- och undervärme. Krydda de vilda ankbrösten med salt och peppar, bryn på köttsidan i en stekpanna med solrosolja och tillaga i den förvärmda ugnen i ca 8 minuter på skinnsidan. Ta ut ankbröstet, pensla skinnsidan med honung och timjan och stek i ytterligare 2 minuter på hög värme tills skinnet är krispigt.

 

Rensa porcinisvamparna och skär dem i skivor. Stek i en stekpanna i olja på båda sidor, ta upp och håll varm. Karamellisera sockret i pannan, häll på äppeljuicen och låt sjuda tills karamellen har lösts upp. Lägg i kastanjerna och tillsätt eventuellt lite mer äppeljuice.

  • Weissburgunder/Pinot Blanc (trocken)
  • Chasselas (trocken)

Japansk hollandaise lyckas med wasabipasta Lax med japansk hollandaise och grön sparris

Kombinera lax med hollandaise och sparris med en torr Riesling.

  • 4x 150g Lachsfilet mit Haut
  • 1 Limette
  • 2 Zehen Knoblauch
  • 4 EL Honig
  • 10 EL Sojasauce
  • 200g Butter
  • 4 Eier
  • 1 EL Joghurt
  • 2 EL Reisessig
  • 2 EL Wasabipaste
  • 500 g Grüner Spargel

För marinaden, finhacka vitlöken först. Tvätta limefrukten i varmt vatten, riv skalet och pressa ut saften och koka upp allt tillsammans med honung och sojasås. Lägg åt sidan.

 

Förbered nu den japanska hollandaisen: Koka upp 180 g smör. Lägg äggulor, yoghurt, risvinäger, wasabipasta och en nypa salt i en hög mätkanna och mixa med en stavmixer. Blanda gradvis ner det kokande (!) smöret i äggulorna med hjälp av en stavmixer. Smaka av hollandaisen med salt och peppar och håll mätkannan varm i varmt vatten.

 

Skala den nedersta tredjedelen av 500 g grön sparris och skär bort ändarna. Smält 1 msk smör i en stor stekpanna. Lägg sparrisen i pannan, häll i 50 ml vatten och krydda med salt och peppar. Lägg på locket och låt koka upp en kort stund.

 

Stek laxfiléerna på skinnsidan i lite olja i ca 4 minuter. Vänd laxen och stek i ytterligare 2 minuter. Vänd sedan igen och ös med marinaden. Ta bort laxen från pannan och reducera marinaden tills den är tjock. Pensla laxen med den. Servera laxen med hollandaise och sparris. Njut av din måltid!

 

Vinrekommendation:

 

VINTIPS: Torr Rielsing

  • Riesling (trocken)

med vilda champinjoner Potatissoppa med grädde

med vilda champinjoner

  • 300 Gramm geschälte Kartoffeln
  • 100 Gramm Wurzelgemüse
  • 100 Gramm Waldpilze
  • 1 ganze Zwiebel
  • 1 ganze Knoblauchzehe
  • 30 Gramm Speckwürfel
  • 40 Gramm Margarine
  • 750 ml Brühe
  • 200 ml Sahne
  • 1 Zweig Thymian
  • nach Belieben Petersilie, Butter, Salz, Pfeffer, Muskat

Rensa, tvätta och tärna rotfrukterna fint. Tärna löken och vitlöksklyftan fint och finhacka timjan. Fräs det tärnade baconet med margarinet i en stekpanna tills det är lätt brynt, tillsätt den tärnade löken, vitlöken, rotfrukterna och timjan. Fräs, tillsätt buljongen och låt koka i 2 minuter.
<br

<br />
.

Riv potatisen fint, lägg i soppan och koka i ytterligare 5 minuter, tillsätt grädden, krydda och smaka av. Rengör, tvätta och hacka svampen och fräs den i en stekpanna med smör. Krydda med salt och peppar, strö över hackad persilja och häll över soppan vid servering.

  • Riesling (trocken)
  • Riesling (halbtrocken & feinherb)

  • Vinkunskap Prädikat Kabinett, Spätlese, Auslese, Beerenauslese, Eiswein och Trockenbeerenauslese.

    Beeren in unterschiedlichen Reifezuständen

  • Vinkunskap VDP-klassificeringsmodell Allmänna villkor för VDP Federal Association

  • Vinkunskap Testad kvalitet Allt under kontroll