Ny ursprungspyramid för kvalitets- och Prädikatviner

Lagen- und Qualitätspyramide

I framtiden kommer kvaliteten på ett tyskt vin att bestämmas av dess ursprung.

  • 50

    De druvor som skördas för hand i de platta vingårdarna för vinerna Grosse Gewächse får inte överstiga en avkastning på 50 hektoliter per hektar.

  • 11

    Viner i kvalitetskategorin Erstes Gewächs ska ha en naturlig alkoholhalt på minst 11 volymprocent.

Ny ursprungspyramid för kvalitets- och premiumviner

Från och med 2021 har lagstiftaren skapat en mer differentierad ursprungspyramid för kvalitets- och specialviner eller viner med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) . Den har en struktur med fyra nivåer och följer principen "ju närmare ursprunget, desto högre kvalitet". Toppen av denna pyramid utgörs av vineyard wines, som i sin tur kan delas in i tre nivåer: Högst upp finns Grosse Gewächse med de strängaste kvalitetskraven, följt av Ersten Gewächse och vinerna från enstaka vingårdar under dem.

Viner med beteckningen Großäes Gewächs kommer i framtiden att stå högst upp på listan över viner från enskilda vingårdar. De kommer endast att omfatta vita och röda viner som framställts av en enda druvsort som matchar områdets profil. De handplockade druvorna får inte ge mer än 50 hektoliter per hektar i plana vingårdar och 10 hektoliter mer i branta vingårdar. Den must som används för framställningen ska ha en naturlig minsta alkoholhalt på minst elva volymprocent och komma från en enda vingård eller mindre geografisk enhet. Vinet måste lagras torrt och måste sensoriskt bedömas av en provsmakningskommission. Skördeåret måste alltid anges. Vita viner av denna högsta kvalitetsnivå får saluföras först från och med den 1 september året därpå; för röda viner förlängs tidsfristen med ytterligare nio månader, dvs. till och med den 1 juni det andra året efter skörden.

Benämningen First Growth gäller också endast vita och röda viner som framställts av en enda druvsort som passar områdets profil. Druvorna måste skördas selektivt och får inte överstiga en avkastning på 60 hektoliter per hektar i plana vingårdar eller 70 hektoliter per hektar i branta vingårdar. Den must som används för produktionen ska ha en naturlig minimal alkoholhalt på minst 11 volymprocent och komma från en enda vingård eller en mindre geografisk enhet. Det uteslutande torra vinet får säljas först från och med den 1 mars påföljande år och måste vara försett med en årgångsangivelse. De regionala skyddsorganisationerna eller branschorganisationerna får föreskriva ett separat sensoriskt test för den första årgången.

För First och Grand Cru  bestämmer de regionala skyddsorganisationerna eller branschorganisationerna vilka druvsorter som passar den regionala profilen och andra speciella sensoriska egenskaper. De kan också definiera ytterligare krav för användningen av beteckningarna, till exempel specifika maximala avkastningar per hektar eller minsta mustvikter. Det är inte möjligt att ange ytterligare predikater för förstaviner och bulkviner.

Föreningar som redan använder beteckningarna "första eller stora vin" får fortsätta att använda dem om de uppfyller vissa minimikrav i vinförordningen, till exempel när det gäller druvsorter, avkastning och skördebestämmelser eller smak.

För alla andra viner och mousserande viner med uppgift om en enda vingård eller en vingård på en fastighet gäller att de får framställas av en eller flera angivna druvsorter och att druvorna ska vara av minst Kabinett-kvalitet. Även dessa viner får säljas tidigast den 1 mars påföljande år. Det är fortfarande möjligt att använda prislistbeteckningar.

Lokala viner och regionala viner

Lokala viner

Viner och mousserande viner som bär namnet på en kommun eller ett distrikt som en geografisk ursprungsbeteckning, så kallade lokala viner, ligger under platsvinerna i hierarkin. När det gäller smak återspeglar de de speciella egenskaperna hos de lokala vingårdarna.
Druvmusten för dessa viner måste vara av minst Kabinett-kvalitet och de får inte saluföras före den 15 december skördeåret. Prädikatmärkning är fortfarande tillåten.

Region

 

Kategorin regionviner och mousserande viner har också nyligen införts i den tyska vinlagstiftningen. Den används för att beteckna viner eller mousserande viner vars druvor kommer från ett vinodlingsområde eller en stor vingård som sträcker sig över flera kommuner eller orter. Dessa viner märks genom att placera termen „region“ omedelbart före namnet på respektive område eller tidigare vingård. Ett kommun- eller distriktsnamn får endast  anges om minst 85 procent av vinet kommer från den namngivna platsen. Predikatsnivåerna kan fortfarande användas.

Produktionsområde / skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

Den lägsta nivån i kvalitetsvinpyramiden är för viner vars druvor kommer från en specifik odlingsregion men som inte i övrigt har en snävare geografisk beteckning. Kvalitetskraven för dessa viner har inte ändrats till följd av den nya vinlagstiftningen.
Enligt den nya vinlagen gäller termen „kvalitetsvin“ eller "prädikatvin" nu också för alla kvalitets- och prädikatviner i samband med namngivningen av en odlingsregion med beteckningen „vin med skyddad ursprungsbeteckning“. För Prädikat-viner måste även Prädikat-nivån anges.

&övergångsperioder

Lagstiftaren har infört en övergångsperiod för SUB-viner. De får fortfarande märkas fram till och med skördeåret 2025 i enlighet med tidigare gällande bestämmelser och saluföras till dess att lagren har förbrukats. Första och stora burkar får fortfarande märkas och släppas ut på marknaden till och med skördeåret 2023 i enlighet med gällande bestämmelser.

När får viner av högsta kvalitetsnivå (Großes Gewächs) saluföras?

Vita viner av denna högsta kvalitetsnivå får saluföras först från och med den 1 september året därpå; för röda viner förlängs tidsfristen med ytterligare nio månader, dvs. till och med den 1 juni det andra året efter skörden. Skördeåret måste alltid anges

Sorter

Fler receptidéer

en julig dessert Plommonstek med kanelglass

en julig dessert

  • 1 kg Zwetschgen (frisch oder TK)
  • 100 Gramm Zucker
  • 0.5 TL gemahlener Zimt
  • Eine Prise Nelkenpulver
  • 50 ml Pflaumenschnaps
  • 50 Gramm dunkler Rohrzucker
  • 2 EL alter Balsamicoessig
  • 200 Gramm Zucker
  • 4 Eigelb
  • 500 ml Sahne

Plommonringar:

Tvätta, kärna ur och dela plommonen i fjärdedelar. Fördela sockret jämnt i en non-stick panna och smält långsamt på medelvärme. Höj temperaturen och tillsätt genast frukt, snaps och kryddor. Rör om tills blandningen karamelliseras.

Rör i muscovadosocker och balsamvinäger, bred ut på en kall tallrik efter ca 3 minuter.

<p

 

<p>Kanelglass:

Blanda socker och äggulor och rör de två ingredienserna över ett vattenbad tills de är skummiga.

Vispa grädden, blanda sedan försiktigt de båda blandningarna och tillsätt tre teskedar kanel. Blanda försiktigt ner kanelen i blandningen igen.

Häll den färdiga blandningen i en (kak)form eller ett litet fat, täck med aluminiumfolie och ställ in i frysen i minst tre timmar.

 

Lägg plommonen på fyra djupa tallrikar eller små skålar, skär av 2 – 3 ispinnar var och lägg på toppen, servera omedelbart.

  • Gewürztraminer (trocken)

Äntligen sparris igen Rucolasallad med grön sparris och kalkonbröstfilé

En lätt, ung Rivaner passar bra till grön sparris.

  • 400g Grüner Spargel
  • 100g Rucola
  • 400g Putenbrustfilets
  • 200g Kirschtomaten
  • 4 Eier
  • 1 EL Basilikum-Pesto
  • 1TL Butter
  • 2 EL Olivenöl
  • 2 EL Weißwein-Essig
  • etwas Salz, Pfeffer

Skala den nedre tredjedelen av sparrisen och skär bort ändarna. Dela sparrisen på mitten och koka i kokande saltat vatten med 1 tsk smör i ca 7 minuter. Ställ sparrisvattnet åt sidan.

 

Koka äggen tills de är nästan fasta (gulorna ska fortfarande vara lite mjuka), skala och skär i fjärdedelar. Skär kalkonbröstfilén i strimlor.

 

Fräs pinjenötterna kort utan fett i en non-stick panna. Tillsätt sedan lite fett direkt i pannan och stek kalkonbröstremsorna. Håll dem sedan varma.

<

 

Blanda peston med vitvinsvinäger, 5 msk sparrisvatten, olivolja samt salt och peppar i en salladsskål till en dressing.

 

Tvätta ruccolan och tillsätt i dressingen. Halvera körsbärstomaterna och lägg dem i skålen. Blanda i sparrisen och kalkonen. Avsluta med att garnera med ägg och pinjenötter.</p

 

<p>Detta passar bra med nybakat ciabattabröd.

 

Vinrekommendation:

 

En lätt Rivaner från den sista skörden, frisk som våren, med delikata smaker.

  • Müller-Thurgau (brut)

med örtkryddad skorpa Stekt kalkon

med örtkryddad skorpa

  • 600 Gramm Putenbrust am Stücke
  • 0,25 Liter Weißwein
  • 0,25 Liter Gemüsebrühe
  • 4 ganze Tomaten
  • 4 Scheiben Toastbrot
  • 2 ganze Eier
  • 2 Stück Zwiebeln
  • 75 Gramm geriebener Emmentaler
  • 1 Stange Porree
  • 1 Bund Schnittlauch
  • 1 EL Olivenöl
  • nach Belieben Salz & Pfeffer

Tvätta köttet, klappa torrt och skär en djup ficka på längden. Smula sönder rostat bröd. Tvätta och hacka örterna, skala och tärna löken.

 

Förvärm ugnen till 200°C (över- och undervärme). Lägg bröd, örter, lök, ost och ägg i en skål, blanda ordentligt och krydda. Stoppa 2/3 av denna blandning i kalkonbröstet. Fäst öppningen med träspett och bind ihop på tvären med hushållssnöre. Lägg steken i en ugnsform och pensla med olja.

 

Rostas i den förvärmda ugnen i ca 1 timme. Häll gradvis i vitt vin och grönsaksbuljong.

<p

 

<p>Rensa och tvätta grönsakerna. Skär purjolöken i bitar och tillsätt till steken med de hela tomaterna efter 30 minuter.

 

Omkring 20 minuter före tillagningstidens slut, fördela den återstående tredjedelen av örtblandningen över steken och avsluta tillagningen.

 

Arrangera på tallrikar med grönsakerna och servera. Servera med ris.

  • Grauburgunder / Pinot gris (trocken)
  • Chardonnay (trocken)

med vildandsbröst, karljohansvamp och glaserade kastanjer Örtsallad

med vildandsbröst, karljohansvamp och glaserade kastanjer

  • 150 Gramm Wildkräuter
  • 4 EL Olivenöl
  • 2 EL Balsamessig
  • 8 Stück Wildentenbrüste (a 100g)
  • 2 EL Sonnenblumenöl
  • 4 EL Honig
  • 1 EL Thymian
  • 200 Gramm Steinpilze
  • 20 gekochte Maronen
  • 100 ml Apfelsaft
  • 2 El Zucker
  • nach Belieben Salz & Pfeffer

Rengör, tvätta och torka de vilda örterna. Marinera med olivolja och balsamvinäger och krydda med salt och peppar.

 

Förvärm ugnen till 220°C över- och undervärme. Krydda de vilda ankbrösten med salt och peppar, bryn på köttsidan i en stekpanna med solrosolja och tillaga i den förvärmda ugnen i ca 8 minuter på skinnsidan. Ta ut ankbröstet, pensla skinnsidan med honung och timjan och stek i ytterligare 2 minuter på hög värme tills skinnet är krispigt.

 

Rensa porcinisvamparna och skär dem i skivor. Stek i en stekpanna i olja på båda sidor, ta upp och håll varm. Karamellisera sockret i pannan, häll på äppeljuicen och låt sjuda tills karamellen har lösts upp. Lägg i kastanjerna och tillsätt eventuellt lite mer äppeljuice.

  • Weissburgunder/Pinot Blanc (trocken)
  • Chasselas (trocken)