Ny ursprungspyramid för kvalitets- och Prädikatviner

Lagen- und Qualitätspyramide

I framtiden kommer kvaliteten på ett tyskt vin att bestämmas av dess ursprung.

  • 50

    De druvor som skördas för hand i de platta vingårdarna för vinerna Grosse Gewächse får inte överstiga en avkastning på 50 hektoliter per hektar.

  • 11

    Viner i kvalitetskategorin Erstes Gewächs ska ha en naturlig alkoholhalt på minst 11 volymprocent.

Ny ursprungspyramid för kvalitets- och premiumviner

Från och med 2021 har lagstiftaren skapat en mer differentierad ursprungspyramid för kvalitets- och specialviner eller viner med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) . Den har en struktur med fyra nivåer och följer principen "ju närmare ursprunget, desto högre kvalitet". Toppen av denna pyramid utgörs av vineyard wines, som i sin tur kan delas in i tre nivåer: Högst upp finns Grosse Gewächse med de strängaste kvalitetskraven, följt av Ersten Gewächse och vinerna från enstaka vingårdar under dem.

Viner med beteckningen Großäes Gewächs kommer i framtiden att stå högst upp på listan över viner från enskilda vingårdar. De kommer endast att omfatta vita och röda viner som framställts av en enda druvsort som matchar områdets profil. De handplockade druvorna får inte ge mer än 50 hektoliter per hektar i plana vingårdar och 10 hektoliter mer i branta vingårdar. Den must som används för framställningen ska ha en naturlig minsta alkoholhalt på minst elva volymprocent och komma från en enda vingård eller mindre geografisk enhet. Vinet måste lagras torrt och måste sensoriskt bedömas av en provsmakningskommission. Skördeåret måste alltid anges. Vita viner av denna högsta kvalitetsnivå får saluföras först från och med den 1 september året därpå; för röda viner förlängs tidsfristen med ytterligare nio månader, dvs. till och med den 1 juni det andra året efter skörden.

Benämningen First Growth gäller också endast vita och röda viner som framställts av en enda druvsort som passar områdets profil. Druvorna måste skördas selektivt och får inte överstiga en avkastning på 60 hektoliter per hektar i plana vingårdar eller 70 hektoliter per hektar i branta vingårdar. Den must som används för produktionen ska ha en naturlig minimal alkoholhalt på minst 11 volymprocent och komma från en enda vingård eller en mindre geografisk enhet. Det uteslutande torra vinet får säljas först från och med den 1 mars påföljande år och måste vara försett med en årgångsangivelse. De regionala skyddsorganisationerna eller branschorganisationerna får föreskriva ett separat sensoriskt test för den första årgången.

För First och Grand Cru  bestämmer de regionala skyddsorganisationerna eller branschorganisationerna vilka druvsorter som passar den regionala profilen och andra speciella sensoriska egenskaper. De kan också definiera ytterligare krav för användningen av beteckningarna, till exempel specifika maximala avkastningar per hektar eller minsta mustvikter. Det är inte möjligt att ange ytterligare predikater för förstaviner och bulkviner.

Föreningar som redan använder beteckningarna "första eller stora vin" får fortsätta att använda dem om de uppfyller vissa minimikrav i vinförordningen, till exempel när det gäller druvsorter, avkastning och skördebestämmelser eller smak.

För alla andra viner och mousserande viner med uppgift om en enda vingård eller en vingård på en fastighet gäller att de får framställas av en eller flera angivna druvsorter och att druvorna ska vara av minst Kabinett-kvalitet. Även dessa viner får säljas tidigast den 1 mars påföljande år. Det är fortfarande möjligt att använda prislistbeteckningar.

Lokala viner och regionala viner

Lokala viner

Viner och mousserande viner som bär namnet på en kommun eller ett distrikt som en geografisk ursprungsbeteckning, så kallade lokala viner, ligger under platsvinerna i hierarkin. När det gäller smak återspeglar de de speciella egenskaperna hos de lokala vingårdarna.
Druvmusten för dessa viner måste vara av minst Kabinett-kvalitet och de får inte saluföras före den 15 december skördeåret. Prädikatmärkning är fortfarande tillåten.

Region

 

Kategorin regionviner och mousserande viner har också nyligen införts i den tyska vinlagstiftningen. Den används för att beteckna viner eller mousserande viner vars druvor kommer från ett vinodlingsområde eller en stor vingård som sträcker sig över flera kommuner eller orter. Dessa viner märks genom att placera termen „region“ omedelbart före namnet på respektive område eller tidigare vingård. Ett kommun- eller distriktsnamn får endast  anges om minst 85 procent av vinet kommer från den namngivna platsen. Predikatsnivåerna kan fortfarande användas.

Produktionsområde / skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

Den lägsta nivån i kvalitetsvinpyramiden är för viner vars druvor kommer från en specifik odlingsregion men som inte i övrigt har en snävare geografisk beteckning. Kvalitetskraven för dessa viner har inte ändrats till följd av den nya vinlagstiftningen.
Enligt den nya vinlagen gäller termen „kvalitetsvin“ eller "prädikatvin" nu också för alla kvalitets- och prädikatviner i samband med namngivningen av en odlingsregion med beteckningen „vin med skyddad ursprungsbeteckning“. För Prädikat-viner måste även Prädikat-nivån anges.

&övergångsperioder

Lagstiftaren har infört en övergångsperiod för SUB-viner. De får fortfarande märkas fram till och med skördeåret 2025 i enlighet med tidigare gällande bestämmelser och saluföras till dess att lagren har förbrukats. Första och stora burkar får fortfarande märkas och släppas ut på marknaden till och med skördeåret 2023 i enlighet med gällande bestämmelser.

När får viner av högsta kvalitetsnivå (Großes Gewächs) saluföras?

Vita viner av denna högsta kvalitetsnivå får saluföras först från och med den 1 september året därpå; för röda viner förlängs tidsfristen med ytterligare nio månader, dvs. till och med den 1 juni det andra året efter skörden. Skördeåret måste alltid anges

Sorter

Fler receptidéer

Sparris harmonierar perfekt med Silvaner Rostad sparris med ramslök och bandnudlar

Rostad sparris med ramslök och bandnudlar passar perfekt till Silvaner.

  • 1kg weißer Spargel
  • 1kg grüner Spargel
  • 200g Butter
  • 1 TL Zucker
  • 2-4 EL Walnussöl
  • 600g Tagliatelle
  • 1 Prise Salz und Pfeffer
  • 200 ml Schlagsahne
  • 1 Spritzer Zitronensaft
  • 8 Bärlauchblätter

Förberedelser:

 

Skala sparrisen (grön sparris endast i den nedre tredjedelen), skär bort ändarna. Dela varje spjut på längden och dela halvorna på mitten.

Skär halvorna i 3 – 5 cm långa bitar.

 

Värm smöret i en stor panna, tillsätt sockret. Karamellisera kort. Tillsätt olja och sparris och koka på medelvärme i ca 10 minuter tills den är al dente, vänd om ibland.

<p

 

<p>Koka under tiden tagliatellen i kokande saltat vatten enligt anvisningarna på förpackningen tills den är al dente.

 

Häll grädden i sparrisen och reducera tills den är krämig. Smaksätt sparrisen med salt, peppar och citronsaft.

 

Skölj pastan, låt den rinna av och blanda med sparrisen. Skär salladslöken i strimlor och vänd ner.

<p

 

<p>Vinrekommendation:

 

Silvaner Spätlese torr

  • Silvaner (trocken)

Äntligen sparris igen Rucolasallad med grön sparris och kalkonbröstfilé

En lätt, ung Rivaner passar bra till grön sparris.

  • 400g Grüner Spargel
  • 100g Rucola
  • 400g Putenbrustfilets
  • 200g Kirschtomaten
  • 4 Eier
  • 1 EL Basilikum-Pesto
  • 1TL Butter
  • 2 EL Olivenöl
  • 2 EL Weißwein-Essig
  • etwas Salz, Pfeffer

Skala den nedre tredjedelen av sparrisen och skär bort ändarna. Dela sparrisen på mitten och koka i kokande saltat vatten med 1 tsk smör i ca 7 minuter. Ställ sparrisvattnet åt sidan.

 

Koka äggen tills de är nästan fasta (gulorna ska fortfarande vara lite mjuka), skala och skär i fjärdedelar. Skär kalkonbröstfilén i strimlor.

 

Fräs pinjenötterna kort utan fett i en non-stick panna. Tillsätt sedan lite fett direkt i pannan och stek kalkonbröstremsorna. Håll dem sedan varma.

<

 

Blanda peston med vitvinsvinäger, 5 msk sparrisvatten, olivolja samt salt och peppar i en salladsskål till en dressing.

 

Tvätta ruccolan och tillsätt i dressingen. Halvera körsbärstomaterna och lägg dem i skålen. Blanda i sparrisen och kalkonen. Avsluta med att garnera med ägg och pinjenötter.</p

 

<p>Detta passar bra med nybakat ciabattabröd.

 

Vinrekommendation:

 

En lätt Rivaner från den sista skörden, frisk som våren, med delikata smaker.

  • Müller-Thurgau (brut)

med bulgur Kålgryta

med bulgur

  • 200 Gramm Zwiebeln
  • 1 ganze Knoblauchzehe
  • 800 Gramm Spitzkohl
  • 200 Gramm Möhren
  • 400 Gramm festk. Kartoffeln
  • 1 EL Kümmelsaat
  • 1,5 Liter Gemüsefond
  • 5 EL Olivenöl
  • 2 EL Tomatenmark
  • 2 EL edelsüßes Paprikapulver
  • 3 TL Honig
  • nach Belieben Salz & Pfeffer
  • 120 Gramm grobe Bulgur
  • 1 Bund Petersilie
  • 4 Stiele Minze
  • 1 ganze Zitrone
  • 2 ganze Äpfel
  • 3 EL Obstessig

Tärna lök och vitlök fint. Rengör, tvätta och kvarta kålen, ta bort stjälken och grovhacka kålkvarteren. Skala morötterna, halvera dem på längden och skär dem i ca 2 cm breda bitar. Skala potatisen och skär den i ca 2,5 cm stora bitar. Stek morötterna i en stekpanna utan fett och ställ åt sidan.

 

Värm grönsaksbuljongen i en liten kastrull. Värm 3 matskedar olja i en stor panna, stek kålen i den i 10-15 minuter på hög värme tills den är mörkbrun och ta bort den från pannan.

<

 

Lägg till resterande olja i pannan. Stek lök och vitlök tills de är genomskinliga. Tillsätt potatis och müsli och stek i 3-4 minuter under omrörning. Tillsätt tomatpuré och paprikapulver och stek under omrörning. Tillsätt kål, honung och kummin och häll i den varma grönsaksbuljongen. Krydda med salt och peppar. Låt koka upp, täck över och låt sjuda i 45 minuter. Tillsätt bulgur 20 minuter före slutet av tillagningstiden.

 

Kvartera äpplena, ta bort kärnorna, skär i ca 1 cm stora tärningar och tillsätt 10 minuter före tillagningstidens slut. Plocka örterna och hacka medelfint. Tvätta och torka citronen, riv skalet fint och blanda med örterna. Smaksätt grytan med vinäger, salt och peppar och servera strösslad med örterna.

 

Tips: Spetskålen måste rostas riktigt kraftigt och mörkt för att aromerna ska komma fram ordentligt.

  • Spätburgunder / Pinot Noir (trocken)
  • Trollinger (trocken)

till söta val Äppeldonuts med vaniljsås

till söta val

  • 5 große, säuerliche Äpfel
  • 200 Gramm Mehl
  • 2 Eier
  • 250 ml Milch
  • 2 EL Rum
  • Nach Bedarf Schmalz oder Öl
  • Nach Belieben Zimt, Zucker, Salz

Skäl äpplena och ta bort kärnhuset, skär i fingertjocka, jämna skivor. Ringla över rom och socker. Låt stå och dra.

 

Rör smeten, den ska vara ganska tjock. Vänd äppelringarna i den och grädda flytande i hett fett tills de är gyllenbruna.

<p

 

<p>Avvattna på hushållspapper och servera varma med kanel och socker.

  • Riesling (süß & edelsüß)
  • Scheurebe (süß & edelsüß)